Guldmedaljer tappade, visserligen 1814, men ändå

Följer Skånska husarregementets väg ut ur operationsområdet. Divisionen styr deras väg mellan orterna, Lübeck en stad på vägen mot Stralsund.

Tidigt efterfrågar staben antal hästar, artilleripjäser och vagnar som ska med. Flytetyg ska planeras och införskaffas. Överskottsmateriel säljas även så kasserade hästar.

Bland allt efterlyses en tappad Tapperhetsmedalj i guld vid tllfälle. Och den ståtliga Svensksundsmedaljen i guld även den med kors om jag minns rätt. Inte vem som helst som varit ute på stan och rumlat. Inlämnas på divisionsstabens expedition. Inlämnat?

Sent omsider i november kommer den kungliga ordern om att regementet ska återgå till fredsstatus. Karl XIII vald till Norges kung.

90 år senare, 1905, upplöses unionen. Två helt andra utvecklade stater fortsätter att finnas till för oss alla.

Skickat från min Galaxy

Här är den i NAD:

SE/KrA/0165/001:Ö/E I/9
Volym E I:9  1814

Att leta bekräftelser

Onsdagens lösning på Riksarkivet blev innehållsrik. Men inte på rätta skrifterna.  

Husar Braun återfanns i kriget på kontinenten 1813-1814. Nåt gjorde han rätt. 1807 var hans företrädare fortfarande med ut till Pommern. 

Skrivelserna till och från regementet 1813 handlade om mobilisering,  utskeppning och logistik i tyska riken.

Några drabbningar flyter förbi. Förläggning och underhåll är viktiga inslag. 

En order med nya Riddare av Svärdorden och mottagare av Medaljen för tapperhet i Guld kommer med. Men i silver, den för vanligt befäl och meniga lyser med sin frånvaro. Ett handbrev från en högre officer om att postumt tilldela en husar Lindh något, Tspperhetsmedalj, röner nyfikenhet. Det finns pension till efterlevande i potten.

Ordern på franska som ligger med är oväntad. Handlingarna är annsrs på svenska. Undantag ett par dödsintyg från tyska sjukhus.

Återstår att kolla 1814 års handlingar.

Skickat från min Galaxy

Här är de i NAD:

SE/KrA/0165/001:Ö/D X/1
Volym D X:1  1805-1814

och

SE/KrA/0165/001:Ö/E I/8
Volym E I:8  1813

Skarprättaren Anders Pettersson i Blekinge, Kristianstad och Malmöhus 1838 - 1866

Isak Lidströms bok "De sista bödlarna" handlar om landets sista skarprättare från 1860 - 1920.

Skarprättaren Anders Pettersson, född 1809 i Ramdala, Blekinge. Sedan 1838 anställd som skarprättare i landets södra län Blekinge, Kristianstad och Malmöhus. Han avled 1866.  

Läs Lidströms bok för att få mer om skarprättarna och deras yrkesutövning. Mycket om avrättningarna står i pressen. Kolla via Kungliga bibliotekets webb.

I november - december1853 blev det två dubbelavrättningar som Pettersson utförde. 1 november förre husaren Jöns Pramberg, en av mina släktingar.

Om Jöns kan ni läsa här:
http://klart-spar.blogspot.com/2023/05/jakten-pa-ett-slutdatum-en-indelt.html

Fadern, husaren och sadelmakaren Jöns Braun och hustrun Annika Trädgårdh

Fadern, husaren och sadelmakaren Jöns Braun 1790-1870. Norra Möinge i Asmundtorp är födelseorten 15 juni 1790. 1807 är han antagen vid Skånska husarregementet och dess Landskronakompani. Finns med först i rullan 1812/1814 Edit: I Generalmönsterullan 1815 husar nr 9 Södra Möinge,, "Fått Tapperhets Medaille under fälttåget i Tyskland". I rullan 1820 möjligen redan den tidigare rullan".. och ryska Sde Georgs Orden" skrivet under hans namn. I rullan 1838 "Sjuk på bostället, enligt betyg" I rullan 1841 skriven "Corporal" "Sjuk på Rusthållet enligt attest" "Begär och får afsked i avseende till ålderdomsbräcklighet samt anmäldes till underhåll" AiD v376675.b1930

Att familjen bor i Norra Möinge framgår av husförhörslängderna 1818 - 1842. De flyttar till Tågarp i Saxtorp 1842. Noteringen 1842 i Saxtorp skriver om den avskedade husaren. "Corp" står det i utflyttnngen.

Sadelmakare är Jöns benämnd i Saxtorps husförhörslängder. Sonen Andreas kommer att återkomma till Saxtorp senare och följa som sadelmakarmästare.

80 år gammal dör Jöns, Han bor då inhyses hos sonen Andreas.

Hustrun Annika Trädgård var född i Fjärestad 3 september 1786 och dog i Tågerup, Saxtorp 23 maj 1847. Hon kom att få 5 barn. Alla nådde vuxen ålder.

Hans personalia med hustru och barn hyfsat ordnade. Dottern Anna Petronella Braun den som blev min anledning till att fixa föräldrarna Jöns och Annikas tid. Bröderna får vänta.

Några missar i födelsedatum och plats har drabbat just barnen. Blir stök för den forskare som inte gör läxan ordentligt.

Bernhard Braun, 1816 - 1877, Född i Norra Möinge i Asmundtorp. Är till Tågerup återkommen från Landskrona 1850, mellan 1861 -64 skriven på socknen senare återfinns han i Asmundtorp från 1865 fram till sin död. Bildar ingen familj. Är sadelmakargesäll 1850.

Ola Braun, 1818 - 1882, Född i Norra Möinge i Asmundtorp. Födelseboken skriven född 8 november 1818 och med namnet Ola. Ändras senare till född 9 september 1818. Han skrivs senare som Olof. Återfinns 1842 - 48 i Saxtorp, flyttar till Skarhult 1848 och bildar familj. Sadelmakare enligt dödnotisen.

Andreas Braun, 1822 - 1892. Född i Norra Möinge i Asmundtorp. 1844 till Tågerup i Saxtorp redan 1846 till Landskrona varifrån han återkommer 1850 med hustrun Hans 8 barn föds i Tågerup. 3 barn dör i späd ålder. På 1880-talet återfinns familjen i Helsingborg. 1846 skrivs Andreas som sadelmakarmästare.

Johannes Braun, 1825 - 1881. Senare kallad Johan Henrik Braun. Född i Norra Möinge i Asmundtorp. Födelseboken skriven född 15 maj 1825. Senare skriven född 3 november 1825. Även andra datum har hittats. Skriven i Saxtorp först 1844. Fick hjälp att finna honom i Västergötland. I Flisbäck, Svävare 1849-1857 som inspektor. Broddetorp 1857-1872 där nämnd som possesionat. 1872 till Stora Månstorp i Skarhult Bouppteckningen efter hans död 1881 visar den stora gård han hade. Bildar ingen egen familj. Hushållerskan Julia Kindberg ärver honom.

Anna Petronella Braun, 1829 - 1893. Född i Norra Möinge i Asmundtorp Födelseboken skriven född 13 juni 1829. 1861 skrivs hon född 13 april 1829 och född i Billeberga. 1881 i Östraby skrivs hon född 8 december 1829 i Billeberga. Möjligen har jag missat någon felskrivning. För hennes första gifte med Jöns Pramberg hänvisar jag till det jag skrivit om honom. Madame Anna P är mejeriförestånderska på Tågerups gård 1854 - 1861. Lite klurigt som behöver koll ang Tågerup säteri. Den oäkta sonen föds 1854 på Tågerup. I det andra giftet 1864 med Johan Fredrik Pettersson, 1841 - 1870, får Anna 3 barn. De bor i Färlöv 1864-1876, Lund 1876-1881, Östraby 1881-1883, Kristianstad 1885-1893. Anna dör 1893 02 02 i Kristianstad.

Jag överlämnar åt er alla att finna de barnbarn som Jöns och Annika kom att få. De är trots allt via dottern Anna anknutna till Weissfamiljen. Men lite på sidan om för min del.

En inte kollad skrivtext i rullan 1818.

Och så den sista registreringen i rullan 1841

20230521 senaste redigeringen. Redigerad igen 20230615

Jakten på ett slutdatum - en indelt soldats grymma slut

Som vanligt jagar man fram en persons tid och uppgifter här i livet.

Vi är ju några som forskar i våra Weissanor. 

Lite olika har vi fått fram personerna som fyller släktträdet. Vanligast att ta det direkt nedstigande ledet. Eller snarare både äldre och yngre anor så där lite som.

DNA-forskningen får mig att mer ofta göra forskningen mer omfattande barn i alla led letas fram. De olika programleverantörerma ökar möjliga träffar att undersöka vidare. Det är de nu levande som helst ska läggas till trädet. Likafullt behövs de äldre anorna för att finna släktskapets ringlande väg för att koppla DNA-resterna samman. 

Anna Dorotea Weiss, 1748-1819 och hennes andre make Jöns Svensson 1749-1821 fick fyra barn.

Sören f 1775, Remmarlöv födeleorten

Sven f 1779, Remmarlöv födeleorten

Ola f 1781, Remmarlöv födeleorten

Göran 1786 - 1866. Remmarlöv födeleorten. Annelöv dödsorten

De tre äldre har jag inte forskat närmare på det återstår att finna hur och när.

Göran gifter sig med Elna Henricsdotter, 1790-1858. Återstår att hitta vigseln och var. Elna är från Åhlstorp i Västra Karaby.

Deras son Jöns född i Åhlstorp 8 i Västra Karaby är den det  kommer att handla om. 

16 år gammal inträder han som volontär i Norra Skånska infanteriregementet och Luggude kompani med nr 13 i detta. Han utses till furir och som sådan förs han över till Onsjö kompani.

Han kommer att avskedas 1848. 

Ett misslyckat fastighetssköp och kampen för att lösa sig från den resterande skulden för att vinna åter fastigheten är hans fall. 

Tidningarnas referat från den senare mordrättegången 1851 vid Helsingborgs rådhusrätt beskriver Jöns bana från soldatlivet till ett liv i brottslighet. Jag låter er ta del av Skånska Postens referat:
https://tidningar.kb.se/?q=j%C3%B6ns%20pramberg&from=1851-01-01&to=1854-12-31 

Det är de vanliga husförhörslängerna, regementsrullor, domstolar och tidningsartiklar som leder mig fram till det slutdatum på levnaden som ändar hans liv.

Den 2 juli 1853 anlände Jöns Göransson Pramberg till Ängelholms kronohäkte. Kommer från Kristianstad. "för att undergå beredning till dödsstraff" "afförd till Björnekulla afrätsplats innom Södra Åsbo härad 1ta november för att där mista Lifvet genom halshuggning"

Ängelholms kronohäkte (L) D3AA:5 (1852-1854) Bild 1280 (AID: v479951.b1280, NAD: SE/LLA/10299) Ängelholms kronohäkte (L) D3CA:4 (1853-1859) Bild 140 / sid 11

Medbrottslingen Nils Andersson inkom 2 juli 1853 till Ängelholms kronohäkte se ArkivDigital: Ängelholms kronohäkte (L) D3AA:5 (1852-1854) Bild: 1270

avslutas med "afförd till Björnekulla afrädsplats innom Södra Åsbo härad 1ta november för att där mista Lifvet genom halshuggning" samt Ängelholms kronohäkte (L) D3CA:4 (1853-1859) Bild 130 / sid 10